(Frankfurt, 1622 - Amsterdam - 1674), was a Dutch Golden Age painter, associated with the second generation of Bambocciate, a group of genre painters working in Rome from 1625 - 1700.   Related Paintings of Johannes Lingelbach :. | Flemish Town Sieged by the Spanish Soldiers | Carneval in Rom | Carneval in Rom | Princess Mary Stuart (1631-60). Widow of William II, prince of Orange | Battle of Milvian Bridge |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Jose Aparicio Inglada
1770-1838 Spain. b Alicante, 1770; d Madrid, 1838
Nikolai Roerich
Russian, 1874-1947 Russian painter, stage designer and founder of cultural institutions. The son of a lawyer of Scandinavian descent, he graduated from the studio of the landscape painter Arkhip Kuindzhi at the Academy of Fine Arts (1897) and from the faculty of law at the University of St Petersburg (1898). He then studied in Paris with the history painter Fernand Cormon (1900). Roerich had wide interests and made an important contribution to Russian culture: he lectured at the Institute of Archaeology (1898); he became secretary of the Society for the Encouragement of the Arts (1901) and director of its school (1906); and he was the first chairman of the World of Art (Rus. Mir Iskusstva) Society (1910). The first volume of his collected cultural writings was published in Moscow in 1914. As a painter he exhibited with the Academy from 1897, WORLD OF ART from 1902, the Vienna Secession c. 1905 and the Salon d'Automne in Paris in 1906. From c. 1903 he was a leading member of the artists' colony at TALASHKINO, where he designed mosaics, friezes, murals and furniture. As a stage designer in Russia, he worked between 1907 and 1915 for such directors as Nikolay Yevreinov (1879-1953),